Det finns få datum lika omtalade i den svenska fotbollshistorien som den 3 augusti 1924. Det var ju då den riktiga, den viktiga och bittida Herrallsvenskan spelade sina första matcher. Med tanke på hur stora visioner som förlagts till just den där dagen, blir det förstås spännande att se närmare på de dokument som beskriver hur det gick till. Det måste ju ha funnits möten mellan klubbar och förbund för att den där stolta dagen skulle inträffa! Hur gick det egentligen till? Vad berättar protokollen?
Protokoll nr 1
I det populära uppslagsverket Wikipedia på internet kan läsas:
Den 13 januari 1924 beslutades på ett möte i Svenska Fotbollförbundets kansli på Skeppsbron 16 att grunda Allsvenskan.
Detta protokoll förvaras inte i Svenska Fotbollförbundets (SvFF) arkiv. Kan en så viktig text ha kommit bort? Inte då! Även om mötesplatsen var förbundets kansli, så är detta inget officiellt möte för SvFF. Det vet vi eftersom en avskrift av protokollet finns bevarad i Föreningen Svenska Serien Division 1:s minnesskrift (1938), sid 14-15. Avskriften börjar med orden:
Protokoll hållet vid möte mellan föreningar i Svenska Fotbollserien division 1…
Vi får alltså veta att mötet är mellan olika föreningar/klubbar som redan ingår i något som kallas Svenska Fotbollserien. Ordvalet ”division 1” antyder att det också finns ett Division 2 någonstans. Sedan räknas representanter från tio division 1-klubbar upp; AIK, Djurgårdens IF, GAIS, Hammarby IF, Helsingborgs IF, IFK Eskilstuna, IFK Göteborg, IFK Norrköping, IK Sleipner och Örgryte IS. På mötet medverkar även två personer från SvFF. En av förbundsmännen, Anton Johanson, väljs att leda mötet. Under paragraf 3 läser vi:
Förslag angående ändring av Svenska Fotbollserierna […] Efter en del mindre ändringar och tillägg och efter det de flesta uttalat sitt stora gillande av förslaget, beslöt mötet enhälligt bifalla detsamma.
Eftersom uttrycket Svenska Fotbollserierna står i pluralis, vet vi nu att det har funnits fler än en sådan tidigare. Vi vet också att det är något som skall ändras. Alltså, Svenska Fotbollserierna är något som har funnits, redan finns och nu skall ändras till något. Ändringen specificeras inte exakt. Men det är uppenbarligen en fråga som engagerar mötesdeltagarna. Under paragraf 4 läser vi vidare:
I anslutning till godkännandet av ovanstående förslag, beslöt mötet föreslå slopandet av Svenska Mästerskapet i fotboll.
Under paragraf 5 får vi veta att besluten som är tagna under både paragraf 3 och 4 skall skickas som motioner till SvFF:s årsmöte 1924. Här gör vi halt! För när texten talar om att skicka motioner, så betyder det att det är mötesdeltagarna som har beslutat något. För Svenska Fotbollförbundet är det fortfarande en öppen fråga. Ingen ändring är ännu beslutad. Wikipedia har helt enkelt fel när det talar om att något om Allsvenskan beslutades vid detta möte!
Protokoll nr 2
Nu vidare till SvFFs följande årsmöte. Det hölls den 23 februari 1924 på Hotell Continental i Stockholm och detta protokoll finns prydligt bevarat i SvFFs kansli. Återigen väljs samme Anton Johanson till ordförande. Under paragraf 10 behandlas de två inkomna motionerna som författats vid tidigare nämnda möte mellan klubbarna den 13 januari. Styrelsen i SvFF har diskuterat förslagen i förväg och bestämt sig för att tillstyrka dem. Trots detta faller det ena förslaget! SM-turneringen i utslagsform behålls med rösterna 40 vs 26. Större framgång hade klubbarna med sitt serieförslag. Protokollet lyder:
Mötet beslöt, efter öppen omröstning, med alla avgivna röster att bifalla det av föreningarna ingivna förslaget om de nationella seriernas omläggning […] Uppdrogs åt styrelsen att utfärda de närmare bestämmelser som kunna anses behövliga för såväl de nationella serierna…
Det handlar alltså denna gång om en omläggning, det vill säga något som redan finns skall läggas om. En synonym till ordet ändring som användes vid mötet mellan klubbarna. Inte heller i detta protokoll beskrivs alltså seriestarten hösten 1924 som något nytt, något helt annat, någon premiär, startskott eller liknande. Inget av protokollen innehåller ordet Allsvenskan eller talar om ett namnbyte! Enligt de människor som var på något av mötena talade man om en ändring, en omläggning av något redan befintligt.
Vad var det då som skulle ändras/omläggas? Här är vare sig protokollen eller bilagorna exakta. I det andra protokollet framgår att SvFF-styrelsen fick i uppdrag av årsmötet att utformat detaljerna. Att döma av vad som sedan skedde, sammanfördes de tolv klubbarna i Svenska Fotbollserien i en enda grupp (istället för som de två senaste säsongerna två grupper). Man fortsatte att varsamt utöka principen om automatisk upp- och nedflyttning som introducerats redan 1922/1923 (genom kvalspel) mellan första och andra nivån i seriesystemet. Kanske kunde man använda upp- och nedflyttning mellan Division 2 och de lokala distriktsserierna? Men hur skulle man göra med de områden som inte hade sådana serier? Och hur skulle man få klubbarna att gå med på de ekonomiska riskerna med nedflyttningar? Inga av dessa frågor var sådant som löstes på några månader eller ens en säsong. Man måste precis som i England, Danmark, Tyskland med flera länder få prova, begå misstag, lära om och prova igen. Till dess att man hittade lösningar som fungerade hållbart för svensk elitfotboll.
Det kom som en överraskning för mötesdeltagarna när de sedan in bit på 1930-talet fick veta att vad de varit med om vid de två mötena, inte alls var någon ändring, omläggning eller fortsättning på något redan existerande. Utan början på något helt nytt! En sådan nytolkning passerade inte obemärkt förbi. Tvärtom författade Anton Johanson, självaste ordförande vid de två mötena, en skriftlig protest mot att Allsvenskan alls skulle ha börjat med dessa två möten, eller ens 1924. Johansons åsikt var att han själv var med och startade den 1910. Han fick kritik av Carl Linde som höll med om att den startats 1910, men av en annan person. Både Johansons protest och Lindes replik kan läsas i Föreningen Svenska Serien Division 1:s minnesskrift (1938), sid 13 (se andra bilden ovan).
Källkritiska kriterier
I gymnasieskolans kursplan för historia ingår de fyra källkritiska kriterierna äkthet, samtidighet, beroende och tendens. Varje elev som vill nå upp till E (lägsta betyget) behöver känna till och kunna använda dessa. Även i grundskolans kursplan talas om omfattande källkritik för att nå upp till E, men där används inte ”kriterierna” explicit. Låt oss nu prova dem för att bättre förstå de två protokollen.
Båda protokollen är tveklöst äkta. Det första är visserligen inget original, utan ingår i en minnesskrift. Men formuleringarna och den omständigheten att den omkringliggande texten gör ett försök att omtolka protokollet (författaren driver linjen att Allsvenskan började 1924), gör att protokollet upplevs som äkta. Att en av två viktiga motioner faller vid årsmötet ger samma intryck. Skillnaden förstärker så att säga äktheten i protokollet. Om något av dem varit förfalskat, skulle protokollet och den kringliggande texten överensstämt och viktiga motioner ha gått igenom. Det andra protokollet kommer direkt ur SvFF:s arkiv och är till form och språk utformat i samma stil som andra liknande protokoll från 1920-talet. Absolut äkta alltså.
Samtidigheten är så nära man kan komma. Vi behöver inte tveka på att båda är nedtecknade av personer som deltagit i de två mötena. De är dessutom nedtecknade i mycket nära tid, kanske under själva mötet eller senast dagen efter. Om vi vill veta vad de medverkande talade om på de två mötena är protokollen en mycket bättre källa än, låt oss säga någon av 2020 års fotbollsbiblar eller en mer eller mindre påkostad jubileumsbok.
Båda källorna är beroende av tre stockholmare: Hilding Hallgren, Anton Johanson och Edvin Sandborg. Det är de som har skrivit ned protokollen och det är deras ordval vi möter. Fanns det flera perspektiv utanför protokollen? Kanske, kanske inte. Sådana går att söka och eventuellt komplettera från flera källor.
När det så gäller tendens skiljer sig de två protokollen åt väsentligt. Det första protokollet ingår i en minnesskrift, vars kringliggande text, vill förlägga en allsvensk urpremiär till 3 augusti 1924. De två faktiska protokollen saknar däremot ett sådant motiv. Här handlar det istället om att torrt och sakligt beskriva om vad som hänt vid de två mötena. Det gör i sin tur inte att något av protokollen är en sämre källa än den andra. Däremot behöver vi vara särskilt försiktiga med det första, eftersom den ingår i en minnesskrift, vars innehåll inte går att härleda till protokollen.
Slutsatser
De personer som var med vid de två mötena 1924 upplevde, enligt bevarade protokoll, att man medverkade vid en ändring eller omläggning av redan befintliga serier. De var inte med om att serien bytte namn och de var definitivt inte med om något nytt. (Inom parentes stöder samtliga samtida tidningskällor den beskrivningen.) Däremot bemödade sig ordföranden vid de båda mötena att författa en skriftlig protest till dig och mig. Alla påståenden om att 3 augusti 1924 innebar något nytt är alltså efterhandskonstruktioner.
Nu skall förstås sägas att somliga efterhandskonstruktioner kan vara mer välmotiverade än andra. Det är till exempel rimligt att i efterhand tala om ett första världskrig, men först när vi känner till ett andra världskrig. Men det kräver förstås bra motiveringar. Sådana saknas tyvärr i de två protokollen.
Så var lämnar det oss? Det går förstås att göra egna fantasifulla tolkningar av hur nyskapande de där matcherna 3 augusti 1924 bara måste ha varit. Och vi kan alltid låtsas som att vi, just vi, vet bäst. Eller i alla fall nöja oss med Wikipedia. Åtminstone så länge inte några driftiga godkända gymnasieelever får för sig att använda sina historievetenskapliga verktyg på Allsvenskans historia. Att söka och tolka samtida källor. Sådant som vuxna i sina läroplaner säger är viktigt för ungdomar att kunna.
Men vad säger det om oss? Om vi skiter i källor, ungdomarnas utbildning, om vi tror oss veta bättre idag än de som faktiskt var med då? Om vi fortsätter låtsas som om Herrallsvenskan startade 1924. Vilka är vi då?
Källor
Föreningen Svenska Serien Division 1 (1938). Organisationen går sedan tidigt 1970-tal under namnet Svensk Elitfotboll (SEF). Den person som Linde pekar ut som Allsvenskans grundare är Hugo Levin.
Svenska Fotbollförbundets arkiv. Hämtad hösten 2020.
Uppslagsverket Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Allsvenskan_(fotboll). Hämtad 2020-12-21.